VerktygTrafikverket

Väglagskameror

Vid sina väderstationer längs det statliga vägnätet har Trafikverket kameror riktade ned mot vägbanan. De tar en stillbild var tionde minut, dygnet runt, och bilderna är öppna data. Här är bilderna — och en genomgång av hur du faktiskt läser dem innan du ger dig ut i vintermörkret.

Kamerorna just nu

Livebilderna är inte påslagna här ännu

Bilderna hämtas direkt från Trafikverkets öppna API för trafikinformation. Det kräver en egen API-nyckel, och den här installationen har ingen konfigurerad. Vi visar hellre den här rutan än påhittade bilder — texten längre ner på sidan fungerar oavsett.

Tekniskt: nyckeln registreras kostnadsfritt på Trafikverkets datautbytesportal och sätts som miljövariabeln TRAFIKVERKET_API_KEY. Sidan frågar då efter objekttypen Camera (schemaversion 1.1) och uppdaterar bilderna var tionde minut.

Så fungerar en väglagskamera

Kamerorna sitter inte fristående. De hänger i masterna till VViS, Trafikverkets system för vägväderinformation. Enligt Trafikverket finns totalt 750 väderstationer i systemet, placerade från söderkusten upp till fjällen, och samtliga byttes ut mot modernare utrustning mellan 2019 och 2024.

Varje station mäter temperaturen i vägbanan, lufttemperatur, luftfuktighet, nederbördens typ och mängd samt vindens styrka och riktning. Vid ungefär 50 av stationerna finns dessutom en givare som känner av om vägbanan är torr, våt, isig eller snöig.

Kameran i masten är riktad nedåt mot vägbanan och tar stillbilder — inte video — som ett komplement till mätvärdena. Poängen är att en människa ska kunna titta och bedöma läget, inte bara läsa av en siffra. Bilden ersätter alltså inte mätdata; den gör dem begripliga.

I korthet
750
väderstationer i VViS-nätet, utbytta 2019–2024
10 min
mellan varje stillbild, även nattetid
ca 50
stationer har givare som avgör om vägbanan är torr, våt, isig eller snöig

Uppgifterna kommer från Trafikverkets beskrivning av VViS.

De fyra väglagen på trafikkartan

På Trafikverkets trafikkarta färgläggs vägsträckorna efter fyra lägen. Kamerabilden och färgen på sträckan svarar på olika saker: färgen är en bedömning av hela sträckan, bilden är ett ögonblick på en enda punkt. Läs dem tillsammans.

Trafikverkets fyra väglagsnivåer och vad de innebär för körningen
VäglagVad det innebär
Inga problemVägbanan är bar och torr eller bar och våt. Normal körning, men våt asfalt förlänger ändå bromssträckan.
Risk för besvärligt väglagVäderprognosen eller mätvärdena pekar mot halka på sträckan. Läget kan slå om inom en timme eller två — det är här kamerabilden är mest värd att titta på.
Besvärligt väglagHalka, snömodd eller dålig sikt förekommer redan. Räkna med längre restid och håll extra avstånd.
Snö- och isvägbanaVägbanan är täckt av snö eller is. Väggreppet är kraftigt nedsatt även med vinterdäck.

Nivåernas namn är Trafikverkets egna. Beskrivningen av vad varje läge betyder för körningen är vår sammanfattning.

Väglagsorden, och hur de ser ut på bild

Bar vägbana
Asfalten syns, torr eller våt. På kamerabilden är den jämngrå och hjulspåren syns inte som egna fält.
Snömodd
Blöt, tung sörja av halvsmält snö. Den lägger sig gärna i strängar mellan hjulspåren och kan dra bilen i sidled när du kör över den. Kallas ofta bara modd.
Packad snö
Snö som trafiken har kört till ett hårt, jämnt lager. Ser prydlig ut på bild men greppet är sämre än det ser ut, särskilt när temperaturen kryper mot noll.
Isvägbana
Sammanhängande islager. På bilden blir vägen blank och speglar ljus från stolpar och strålkastare i stället för att sprida det.
Svarthalka
Tunn, genomskinlig is på mörk asfalt — Trafikverket skriver ofta "svarta halkan". Den syns i princip inte på en kamerabild, så här är det lufttemperaturen och vägens temperatur som avgör bedömningen, inte bilden.
Rimfrost
Frost som bildas när fuktig luft möter en vägbana kallare än luften. Ger ett matt, vitgrått skimmer, typiskt tidiga morgnar på broar och i skuggpartier.
Underkylt regn
Regn som faller på en vägbana under noll grader och fryser vid kontakt. Ett av de snabbaste sätten en bar väg blir spegelhal på.
Snödrev
Vind som drar lös snö över vägen. Bilden kan visa bar asfalt i ena stunden och en helt vitpudrad väg i nästa — och sikten försvinner snabbare än väggreppet.
Vinterväglag
Det juridiska begreppet. Vinterdäckskravet gäller när det råder vinterväglag, alltså när det finns snö, is, snömodd eller frost någonstans på vägen — inte enbart utifrån ett datum.

Fem saker att göra innan vinterresan

  1. Titta på klockslaget först

    Bilden är en stillbild, inte en direktsändning. Den kan vara nästan tio minuter gammal, och under ett snöfall hinner mycket hända på tio minuter. Varje kort här visar när bilden togs.

  2. Läs hjulspåren, inte mitten

    Skillnaden mellan spåren och partiet mellan dem säger mest. Mörka spår i ett vitt fält betyder att trafiken orkar hålla vägen öppen. Är hela ytan lika vit har plogningen inte kommit ikapp.

  3. Leta efter glans

    En blank, spegelblank yta som kastar tillbaka ljus tyder på is eller vatten. En matt, ljusspridande yta är oftare torr eller nysandad. På nattbilder blir det här extra tydligt i strålkastarljuset.

  4. Följ hela sträckan, inte en punkt

    Väglaget skiftar med höjd och skugga. Titta på flera kameror längs rutten — särskilt vid broar, höjdpartier och skogsavsnitt, som fryser till före omgivande vägbanor.

  5. Väg in mörker och lins

    Nattetid, i kraftigt snöfall eller när linsen är nedsmutsad går det helt enkelt inte att bedöma väglaget från bilden. Då är kamerans besked "vet ej", och du får luta dig mot väglagsprognosen och trafikmeddelandena i stället.

Ser vägen oplogad ut? Så lång tid har plogbilen på sig

Det statliga vägnätet är indelat i fem vinterväghållningsklasser, där de mest trafikerade vägarna har de hårdaste kraven. Vet du vilken klass din väg tillhör vet du också om bilden du tittar på visar en försening eller ett fullt normalt läge. Kraven nedan är Trafikverkets egna.

Trafikverkets krav på plogning per vägklass: när plogningen ska starta och vilket väglag som krävs efter avslutat snöfall
KlassPlogning startar vidTid att plogaEfter avslutat snöfall
Vägklass 11 cm snö2 timmarSnö- och isfri väg inom två timmar efter avslutat snöfall.
Vägklass 21 cm snö3 timmarSnö- och isfri väg inom tre timmar efter avslutat snöfall.
Vägklass 31 cm snö4 timmarMinst snö- och isfria hjulspår fyra timmar efter avslutat snöfall.
Vägklass 42 cm snö5 timmarHögst två centimeter snö på vägen fem timmar efter avslutat snöfall.
Vägklass 53 cm snö6 timmarHögst tre centimeter snö på vägen sex timmar efter avslutat snöfall.

Kraven gäller det statliga vägnätet. Gator inne i tätorten sköts av kommunen och enskilda vägar av väghållaren själv — där gäller andra tider.

Vinterdäck: kravet hänger på väglaget, inte på almanackan

Det är därför den här sidan finns: kravet på vinterdäck utlöses av att det råder vinterväglag, inte av ett datum i sig. För personbil och lätt lastbil gäller enligt Transportstyrelsen att vinterdäck ska användas 1 december–31 mars när det råder vinterväglag, med ett mönsterdjup på minst 3 millimeter. Dubbdäck får användas 1 oktober–15 april, och även utanför den perioden om det råder eller förväntas vinterväglag.

För tunga fordon gäller andra datum och andra mönsterdjup, och reglerna har ändrats de senaste åren. Kör du lastbil eller buss: läs Transportstyrelsens sida innan du utgår från siffrorna ovan.

Transportstyrelsen om vinterdäck

Vad kamerabilden inte visar

  • Svarthalka. Tunn is på mörk asfalt syns inte i en kamerabild — bara i temperaturvärdena.
  • Vad som händer utanför bildutsnittet. En kamera täcker några tiotal meter av en sträcka som kan vara tio mil lång.
  • Trafiken. Köer, olyckor och avstängningar står i trafikmeddelandena, inte i bilden.
  • Vindbyar. Kraftig sidvind på broar och öppna slätter är ett eget problem som en stillbild sällan avslöjar.

Källor